Styrka

Det gick ok att se programmet ikväll. Johan vankade dock in och ut i vardagsrummet, han tyckte det var för jobbigt att se allt. Men något som jag känner vi har utvecklat sen allt detta hände är vår lyhördhet för varandra. Vi ser och känner när den andra har det tyngre. Och som tur är har vi tunga dagar olika dagar så det är nästan alltid en av oss som känner sig lite starkare och då kan den lyfta den andra. 

Dock inser jag ju hur korkad och naiv jag är. Man vet att operationer är en risk, men jag har aldrig ens tänkt så långt som att han skulle kunna få en ex hjärnskada till följd av en operation. HUR kan jag missat den tanken? Det blev ju som en käftsmäll, ytterligare en sak man ska vara orolig över. Det är nog ändå känner jag. 

Och troligen finns det väl tusen olika risker och komplikationer som man inte har tänkt på för allt man tänker på är ju att han ska överleva operationen. Inget annat. 

Men innan programmet började var jag så trött, har varigt det hela dagen men nu är jag piggelin. Tankarna snurrar ofta iväg dessa kvällar. 

Nu ska jag försöka sova. 
Sov gott och ta hand om er