Så inom ett år

Jag sitter här på min altan och njuter av solen och utav att titta på Elias när han sitter där i sandlådan och leker. Min fina pojke. Får ett litet sting utav ångest när jag tänker på allt vi gått igenom med honom. 

Och innom ett år ska han vara opererad igen, igår bestämdes det att det var dags att gå vidare. Pappren ska skickas till Göteborg och dom ska börja planera in Elias TCPC.

Det kändes helt lugnt igår, det är ju ingen överraskning att han ska göra den operationen. Men vi har haft ett väldigt lugnt halvår utan massa akutbesök och han har känts väldigt frisk. Men nu är det alltså dags igen. 


Min lilla kille, han som töltar runt på gräsmattan och snackar. Han, min lilla kille som inte ens är 2 år. Han är min son, min hjärtis, min hjälte!



↑