Men så ända in i......
Jag bröt ihop! Började storgråta! Jag ORKAR inte med detta längre, bägaren har runnit över med råge.
Ringde mamma och bad henne följa med till sjukhuset storgrät när jag pratade med henne oxå. Jag kunde inte hålla tillbaka. Skit ruttet!
Väl uppe på sjukhuset så kopplar dom upp honom och jag säger till dom att jag tror hjärtat har slagit om i normalrytm igen och yes det hade det, så det var jätte skönt! Han slapp bli stucken, han blev jätte ledsen bara vi gick in i akutrummet, stackars liten....
Men vi fick dröja kvar, dr Anders ville prata och vi ändrade nu medicindosen så får vi se om den duger... Troligen inte. Sa att jag inte tror något kommer kunna bryta detta och då sa han att jo då tillslut får man lov att göra en ablation. Men vi har några olika kombinationer på medicin vi kan testa först innan vi kommer dit.
Så musten gick verkligen ur en i dag, detta är så påfrestande och tungt...
Johan tände en brasa nu på kvällen så jag sitter här framför den och funderar och reflekterar lite....
Ha en härlig kväll allihopa, kärlek!